Den vägghängda toaletten - en chock i fyra delar

Naturligtvis var det inte helt problemfritt att hänga upp toaletten på väggen. Det första problemet uppstod direkt när vi försökte spola - det kom inget vatten! Vad nu då, det funkade ju förra gången den var upphängd?

Visade sig att när rörläggaren kopplade in vattentillförseln, så stängde han av vattnet när han var klar, eftersom toaletten inte var upphängd då. Kvar fanns vatten i tanken för en spolning, som vi förbrukade sist vi provspolade. Bort med spolknappen och på med vattnet alltså, och sen gick det att spola igen.

Nästa bekymmer uppstod efter 5-6 spolningar. Sent på kvällen spolar Agnes och hela väggen börjar skaka och det dånar som bara den! Vi fattar först ingenting, och står som två frågetecken. När vattenbehållaren är färdigfylld tystnar dånet, och det slår mig att jag kanske släppte på för mycket vatten, så att ledningen inte pallar med trycket riktigt. Bort med spolknappen igen alltså, och skruva tillbaka lite lite grand. Jodå, nytt spoltest ger inte upphov till några vibrationer.

Det tredje problemet upptäcktes inte förrän dagen efter: Vid spolning, i synnerhet den större med sex liter vatten (vi kan välja mellan tre och sex liter), så läcker det ut lite vatten på golvet. Kompis i byggbranschen undrade om jag använt Glidex på röranslutningarna för att täta. Det hade jag naturligtvis inte, men innan jag hann testa det upptäcktes nästa, och det värsta problemet:

Kaklet bakom toaletten hade spruckit! Dels plattan rakt bakom var knäckt rakt över, men även plattan till höger som täcks några cm av toaletten hade fått sig en spricka. Efter diskussion med flera fackmän och förståsigpåare fanns flera teorier om varför: Ett förslag är att det var dåligt med fix bakom kaklet, så plattorna gav vika pga luft bakom. Ett annat att väggen kanske inte är helt stum - det finns mellanrum mellan Produrskivan och toalettens fixtur, som ger rörelsemån. Eller så kanske inte toaletten var ordentligt fastsatt på väggen, så det fanns utrymme för den att röra sig nedåt när man satte på den. Så nu har vi ett litet detektivarbete först för att utröna den sanna orsaken till de knäckta plattorna - sätter vi bara upp nya plattor är ju risken stor att de knäcks de med.

/Magnus

Toaletten kopplas in på riktigt

Kaklingen klar, i alla fall den delen som rör toalettväggen, och vi är bara så angelägna om att kunna börja använda toaletten på boendeplanet, och slippa springa ned till källaren varje gång. Så angelägna att vi sätter igång onödigt tidigt en lördagmorgon i bara pyjamasen och kopplar in den:

Först på med gummiringarna på avlopps- och tilloppsrören, så vi slipper en sjö på golvet. Sen upp med stolen på de två metallbultarna. Har fortfarande svårt att acceptera att dessa två ska bära hela stolens tyngd, inklusive någon som sitter på den. Men enligt Hafa som gjort hela konstruktionen ska den hålla för 400 kg.

Sen kopplas spolknappen in - ett kapitel för sig kan jag säga. Det gäller att ha tålamod och flinka fingrar, för trots att det är en stor knapp är manövringsutrymmet begränsat.

Sist sattes det mjukstängande toalocket på plats. Visst blev det snyggt, även om höjden över golvet blev något lägre än vi planerat. Placeringen av toaletten gjordes ju innan golvvärmen var på plats, och vi räknade då med golvet skulle öka ca 5 cm i höjd. Det blev nog närmare 6,5 just vid toaletten, men det funkar.

Frågan är nu - funkar toaletten som den ska? Det tar vi i nästa blogginlägg!

Kaklingen har börjat!

Väggskivorna är på plats, allt är tätat, nu börjar kaklingen! Av någon outgrundlig anledning missade vi helt att fotografera själva uppsättningen av kaklet, men följande bilder kan vi bjuda på:

Kapningen av kakelplattorna skedde till en början i garaget medelst vinkelslip. Men så det dammade! Så den processen flyttade snabbt utomhus. Det var inte helt lätt att få till alla plattor, och några knäcktes tyvärr på vägen - en kakelplatta kan tyckas hård och stabil, men börjar du skära i den så förlorar den snabbt sin styrka. Sen gällde det ju också att skära bort lagom mycket, vilket trots noggranna mätningar inte alltid blev rätt.

Kakelkryss inhandlades i god tid innan kaklingen påbörjades, men när Agnes väl kommit igång (det var mest hon som kaklade) ratades dem till förmån för tändstickor(!). Så när kaklingen var klar stack det ut små träpinnar överallt, men det blev precis det avståndet mellan plattorna som vi ville ha!


/Magnus

En dörr kommer på plats

Medan hallgolvet härdar i lugn och ro, går arbetet med badrummet vidare. Eftersom alla väggarna nu är på plats, vore det väl inte fel att ha en dörr också? Det förra badrummets dörrkarm och dörr återanvänds, men behöver justeras lite - dörrkarmen var nämligen fastgjuten i golvet och behövde brytas loss när det gamla badrummets väggar revs. Det gjorde nu inget, för den delen som gick sönder ska ändå sågas bort för att karmen ska passa i det nya hålet.

Det krävdes en hel del pillande och justerande av karmskruvarna innan dörren satt bra i öppningen. Vid första försöket kom dörren lite för mycket åt vänster (om man stod utanför) så dörren gick för visso att stänga, men inte låsa - låset nådde helt enkelt inte fram till karmen. Men nu sitter den perfekt!

Varför karmen är grön? Tja, det kändes lämpligt att slänga på ett lager med tätskiktsmedel eftersom detta är trä som direkt exponeras för fukten i badrummet. Så här i efterhand hade jag egentligen velat lägga på ett lager med tätskikt på alla träreglar som nu döljs bakom väggskivorna. Inte för att det krävs enligt reglerna, utan för att det hade känts säkrare.

/Magnus

Flytspacklingen går h-e igen...

Tanken att skärma av golvet i hanterbara sektioner om en meter var inte fel. Däremot var inte avskärmningen den bästa. Jag skulle haft bättre skärmar än skumgummi som bara gav med sig när det kom lite för mycket flytspackel farandes. Och dessutom var inte höjden på avskärmningen konstant, vilket naturligtvis gjorde att spacklet blev olika tjockt...

När alla sektionerna var klara såg det förvisso bra ut, men när det stelnat och jag kunde detaljgranska stod det ganska snabbt klart att det var alldeles för mycket ojämnheter. Tydligare ojämnheter i köket förvisso, så det var direkt uppenbart var det fattades spackel och var det fanns för mycket. I köket hade det ju sett jättebra ut tills vi började lägga plattorna, och sen hade vi upptäckt hur ojämnt det faktiskt var.

Lösningen för köket blev att plattsättaren flytspacklade lite lite till för att få det jämnt. Det känns inte som ett alternativ för mig. Dels är hallgolvet nu i jämnhöjd med köksgolvet, så att lägga på mer än någon enstaka millimeter är inte möjligt. Dels tror jag inte att jag skulle fixa att få det jämnare bara för att jag la på mer flytspackel.

Nej, det här löses nog säkrast genom slipning av de uppenbara pucklarna, och sen får jag fläska på med fix där det är för lite flytspackel. Kommer säkert bli ett kul jobb...

/Magnus

En råtta i badrummet?

En morgon i förra veckan sitter jag och äter frukost i godan ro när jag hör något som prasslar. Tror först att det är något utanför, men när jag ställer mig i hallen hörs det tydligt från badrummet. Är det vår gamla "vän" råttan som är tillbaka tro? Den vill jag i så fall inte ha ut i resten av huset, så jag öppnar inte dörren, utan nöjer mig med att rycka i dörren så det väsnas. Och då blir det tyst, för en stund.

Förvissad om att den inte kan komma ut ur badrummet annat än genom avloppet den antagligen kom in i, äter jag färdigt min frukost och väntar på att Anticimex ska öppna sin telefonväxel. Men när vi väl får tag på Anticimex har det varit tyst så länge att jag vågar mig in i badrummet. Inte ett spår. Och avloppen är rejält pluggade, så den kan omöjligt ha kommit in i rummet. Agnes börjar tvivla på att jag hört rätt. Kan jag ha hört råttan krypa i avloppsröret bara, och aldrig kommit in i rummet?

Vi avstyr Anticimex' besök tillsvidare i väntan på mer prasslande. Men en vecka senare var det dags igen, jag befinner mig i hallen och hör återigen hur det prasslar. Förvissad om att råttan är i avloppsröret och inte i rummet sliter jag upp dörren, kliver in och stampar i golvet. Men då får jag se något svart som rör sig i en papperskasse på golvet, och det är inte en råtta - det är en fladdermus!

Ut med hela kassen genom fönstret, och sen ut på gräsmattan för att plocka ihop innehållet igen. Fladdermusen ligger på rygg men rör sig då och då medan jag håller på och plockar. Om den är skadad eller bara rädd vet jag inte, men den ligger inte kvar nästa morgon. Kanske tog grannkatten den, eller så flaxade den iväg (och sitter på vinden igen...).

Den stora frågan nu är - vågar jag öppna luckan till vinden, eller kommer det att flyga ut massor av fladdermöss då? Och vad gör jag åt det? Fladdermöss är fridlysta, och räknas inte som skadedjur, tvärtom är de duktiga på att hålla insekter borta runt det hus de bor i. Anticimex och liknande företag gör alltså inget åt saken. Hur får jag bort den/dem, och vill jag ha bort dem?

/Magnus

Under tiden...

Medan tätskiktet i badrummet pågår, har det även hänt saker i hallen utanför. Senaste momentet där var ju kabeldragning, och nu är det dags för flytspackling. Det gick inte så bra sist... Och pengar att leja bort hela hallen finns inte - vi har ju redan låtit plattsättare fixa både kök- och badrumsgolv, vilket inte ingick i budgeten, så nu måste vi jobba lite på egen hand också.

Så jag tänkte pröva en annan taktik när jag nu flytspacklar hallen: Istället för "allt på en gång" som inte var så där hellyckat, har jag nu skärmat av golvet i meterbreda fåror. Planen är att fylla varannan fåra och se till att få dessa jämna och med rätt tjocklek. När de stelnat kan jag sen använda de färdiga fårorna som stöd för hur tjocka de kvarvarande fårorna ska bli. Enkelt, eller hur?


/Magnus

En stor fördel med hus...

...är att man kan göra om precis som man vill, utan att be om lov. Som att slå ut en vägg t ex, eller bygga upp en vägg. I hallen, eller det som blir kvar av hallen när en del omvandlas till badrum, finns inte ett enda eluttag. Så då sätter vi dit ett - där vi själva vill ha det!

Den här lilla väggsnutten vetter mot arbetsrummet, och det är ju bara så kalas att kunna sätta dit eluttaget utan att behöva vara rädd om väggen - för det finns ju ingen. Gipsskivan sätter vi upp efter att eluttaget är monterat, för enkelhetens skull. Innan badrumsinnerväggarna kom på plats passade vi även på att göra ett eluttag bredvid telejacket i arbetsrummet - det är så mycket lättare att jobba när det bara sitter gips på en sida av väggen. Mer sånt tack!


/Magnus

...och sen var det (nästan) klart! (del 4)

Sista lagret tätskikt är alltså också grått, och nu är målet att få det heltäckande, så att inget av det röda lyser igenom - då är det tillräckligt mycket. Här syns duschväggen, med rören till duschen utstickandes. Just här känns det extra viktigt att få tätt känner jag, eftersom det är två uppenbara hål i väggen där det dessutom rinner väldigt mycket vatten, så här sitter förstås lite extra förstärkning av tätband kring själva rören.

När detta lagret torkat, kan vi äntligen börja med ytskiktet - kakelplattorna!


/Magnus

...och fortsätter (del 3)

Att tätskikta tar tid! Här ses första lagret med tätskiktsmassan lastogum läggas på. Den är röd till färgen och ska fördelas noggrant över hela ytan, men det får lysa igenom. Nästa lager är egentligen exakt samma produkt, men den är grå till färgen. Anledningen till detta är enbart för att underlätta för den glade amatören - genom att ha olika färger ser man lättare var man redan målat, och om man lagt på tillräckligt.

När jag köpte tätskiktet fick jag nämligen uppge hur många kvadrat som skulle tätskiktas, och fick sedan tre burkar lastogum - en burk med röd och två med grå. Den röda skulle precis räcka till ett lager tätskikt på alla väggar, samt golvet, och de två andra burkarna skulle precis räcka till två lager grått.

Sånt här håller förstås inte hantverkarna på och tramsar med, de vet precis hur mycket tätskikt som behövs. Så plattsättaren som tätskiktade golvet använde den grå färgen till alla tre lagrena. Vilket naturligtvis fullständigt spolierade mängdfördelningen för väggarna - nu hade jag ju inte tillräckligt med lastogum för det andra lagret av den gråa färgen. Till vänster syns första lagret grått som appliceras efter att det röda torkat ordentligt.

Så det kompenserades genom att toalettväggen målades tre gånger med den röda färgen, som jag ju annars hade fått väldigt mycket över från. Nåja, det viktiga är att det blir tätt.


/Magnus

Vi fortsätter tätskikta (del 2)

Efter primning ska alla skarvar och skruvhål tätas. Först rollar jag på lite röd lastogum över skarven i fråga, sen sätter jag dit tätband, som är som remsor av vattentät väv. Vill man göra sitt badrum riktigt vatten- och framtidssäkert, ska man köpa sån här väv på 1 m bred rulle och sätta över både väggar och golv - då får man det riktigt tätt!


Nu tar vi inte i riktigt så mycket, utan litar på att lastogummet, den röda färgen (som även finns i grått, se kommande inlägg) gör jobbet tillräckligt bra. För skruvhål klipper jag till mindre bitar av tätbandet och limmar fast dessa med en klutt lastogum. PCI, som tillverkar både tätband och lastogum har tänkt till, och för hörn finns därför speciella tätband att köpa, som är formade för både inner- och ytterhörn, så att även dessa blir täta. Inget får lämnas åt slumpen när det gäller tätskiktet!

/Magnus

Dags för tätskiktet, steg 1

Nu sitter äntligen produr på alla väggar, och vi kan börja tätskikta. Första steget är att lägga på ett lager med primer, vars uppgift är att göra så att tätskiktsmassan fäster bättre på underlaget. Det är inte alla underlag som behöver primer, men produrskivor behöver det helt klart. Så först "målas" hela badrummet turkost med primern som sen får torka ett par timmar innan vi kan gå vidare med nästa steg.

Här syns förresten det färdiga resultatet av vår duschhylla - en genial idé som vi nog inte hade kommit på om vi stressat fram badrummet. En del saker måste helt enkelt få mogna fram.

/Magnus

En kul grej

Här, mellan spolsystemet och väggen, hade vi tänkt att gömma toaborsten bakom en vipplucka, så man slapp se den hela tiden. Men tyvärr fick vi efter mycket mätande och provande ge upp den idén. Utrymmet är helt enkelt inte tillräckligt stort för att rymma toaborsten. Vi måste ju bygga in borsten i en liten låda av produr för att det ska vara lika tätt som allt annat, och då blir det helt enkelt inte tillräckligt med plats för en borste med lucka. Tyvärr. Men vi har fler roliga finesser och idéer kvar att genomföra!

/Magnus

Kommer det att fungera?

Innan vi bommar igen toalettväggen helt, vill vi gärna se att det kommer att fungera med toaletten. Så på bilden syns toaletten tillfälligt monterad och inkopplad. Vi provade att spola, och jodå, vatten rann in på rätt ställe, och ut där det skulle. Helt otroligt!

Då är det väl bara att sätta upp resten av väggskivorna, tätskikta, kakla och sen hänga upp toaletten igen - hoppas det fungerar då också...

/Magnus

Problem? Nej, möjligheter!

Vi fick ju backning på toalettväggskonstruktionen, och jag blev tvungen att stadga upp den ytterligare. Men inget ont som inte har något gott med sig! Det visar sig nämligen att den ena brädan jag förstärkt med, blir en utmärkt hylla att ställa duschflaskorna på.

Så nu har jag byggt en låda med väggar av produr, som kommer att rymma alla duschsakerna gott och väl. Höjden och bredden är dessutom beräknad så att det ska rymma två liggande kakelplattor precis. Det här kommer att bli så snyggt!

Notera förresten att träreglarna är alldeles turkosa här. Det är nämligen så att bygger man in en vattencistern i väggen, så klassas det som en fuktzon, och då måste även den vara fuktspärrad utifall ett läckage uppstår. Reglarna kommer sedan att kläs med produr precis som övriga väggar, och sen är det liksom kört att göra något åt en eventuell läcka.

/Magnus

Klinkers i badrummet

Ursprungsplanen var att ha samma klinkers i hall, kök och badrum. Det sprack när plattsättaren fick se vilka plattor vi valt, eller rättare sagt vilken storlek de hade: 30 x 60 cm är på tok för stort för att man ska kunna skapa ett snyggt fall mot golvbrunnen. Han rekommenderade 20 x 20 cm stora plattor istället.

Så vi fick snabbt ge oss ut och leta nytt klinkers medan plattsättaren gjorde förarbetet. Wennstams Kakel, där vi köpt de stora plattorna, drog här det korta strået - vi hade i princip bestämt oss för ett klinkers i deras utbud som matchade, men kom för sent så de hade redan stängt. Detta var en lördag, och plattsättaren skulle börja lägga golvet på måndagen. Övriga kakelbutikers bestånd i Linköping hade vi redan dömt ut, så vad göra?

Det blev ett akut besök till Bauhaus i Norrköping, där vi hittade detta golv. Inte exakt likadant som det som kommer att ligga i hallen, men heller inte så olikt att det stör. Det kommer ju att vara en dörr och tröskel som skiljer de två golven åt, så för det mesta ser man dem inte samtidigt. Vi är supernöjda! Nu är det "bara" väggar och tak kvar då...


/Magnus

Efter flytspackling: tätskiktning

När flytspacklet stelnat ordentligt, primades först golvet (gröna färgen), och sen applicerades tre lager med PCI Lastogum, tätskiktsmassan (grå färg). Även om jag själv är fullt kapabel att applicera "lite färg" på ett golv, så gjordes detta jobbet av plattsättaren, för att han ska kunna garantera hela jobbet. Däremot gjorde han inte väggarna som synes, utan bara golvet. Dels av kostnadsskäl från vår sida, men dels för att väggarna inte var redo för tätskiktet när det var dags att göra golvet.

Vi ville ändå få golvet klart först, eftersom vi inte kan veta exakt var golvet slutar förrän det är flytspacklat och klinkrat. Och vet vi inte det, blir det svårt att kakla väggarna hela vägen ned... Vanligt är annars att man sparar golvet till sist för att inte slita på det, men vi får se till att skydda det så gott det går under resterande arbete istället.


/Magnus

Flytspackling av badrum

Vis av erfarenheten från flytspacklingen av köket, lät vi en äkta plattläggare ordna med flytspacklingen av badrumsgolvet. Här är det ju otroligt viktigt att det blir rätt fall ned mot golvbrunnen, så man inte får vatten som samlar sig på olika ställen på golvet.

Det var samma plattsättare som styrde upp köksgolvet åt oss, som fick äran att inte bara flytspackla, utan även tätskikta och lägga klinkers i badrummet (mer om det i kommande inlägg).

Jag var tyvärr inte hemma när flytspacklingen genomfördes, så jag missade att se ett proffs i aktion. Det som förvånade mig var dock att tog bort den förhöjningsring jag satt på golvbrunnen - när de nya avloppsrören hade satts på plats och vi var redo att fylla igen golvet, mätte jag och min kompis noga flera gånger vilken höjd golvbrunnen skulle behöva hamna på när det var dags för flytspacklingen. Och vi kom alltså fram till att en förhöjningsring behövdes för att höja brunnen tillräckligt över noppeplattorna.

Vilket alltså inte alls stämde, men det tackar vi för! Tur det inte var åt andra hållet, att golvbrunnen hamnade för högt, så att det hade behövts mer flytspackling bara för att komma upp i rätt höjd, för flytspackel är inte direkt billigt, och det gick ändå åt mer säckar än vad plattsättaren hade beräknat - 17 istället för 7. Det är visst inte bara jag som inte kan räkna rätt...


/Magnus

Ett gammalt hus kräver underhåll

Att kunna fokusera 100% på renoveringen i vårt nya hus har inte varit möjligt, delvis beroende på att det inte är "nytt" - gamla hus går sönder helt enkelt. Det första som strulade var kranen i tvättstugan, som droppade konstant. Till en början kom det bara en droppe då och då, men när det började bli mer än en droppe i sekunden, valde vi att plugga igen den helt tills vidare. Tvättstugan står inte på renoveringslistan den här omgången, och blandaren verkar inte vara helt lätt att byta - en rörläggare med nästan lika många år i branschen som huset är gammalt tittade på den och sa att han aldrig sett en sån anslutning förut...

Mer vattenbekymmer, men som var tvunget att lösa, var badrummet i källaren. Eftersom vårt nya badrum inte skulle bli klart på länge (och fortfarande inte är det), gjorde vi en snabbrenovering av utrymmet i källaren. Det gjordes kanske lite för snabbt, för den senaste tiden har färgen flagnat i duschen, och vatten samlats i bubblor under färgen. Så där blev det till att skrapa bort all färg och en del puts, torka ut väggarna, applicera två lager av tätskiktet som blev över från det stora badrummet och sen på med ny våtrumsfärg. Förhoppningsvis håller det lite bättre nu.

Som om inte det var nog så rasade vindsluckan ned igår kväll. Vajern som håller trappan uppe hade gått av. Enda byggaffären som hade öppet var Coop Bygg, så det fick bli en snabb tur dit för att inhandla ny vajer. Det tog resten av kvällen att byta vajer och säkerställa att vindstrappan fungerade som vanligt igen...

Så den här helgen blev det inget renoverat. Bättre lycka nästa helg?

För klen konstruktion

Nu är den vägghängda toaletten inkopplad, tjoho! Fast det betyder givetvis inte att vi kan använda den än på ett tag - det hänger ju ingen toalett på väggen ännu... Men vill man torka mycket vatten på golvet, så går det numera att spola i badrummet.

Rörläggaren svor duktigt när han skulle ansluta vattenledningen, eftersom Hafa, som tillverkat spolsystemet, inte lämnat mycket utrymme för att meka med själva systemet. Men till slut var i alla fall spolningen igång, och rörläggaren tog en titt på min (i mina ögon) fina väggkonstruktion och sa:

"Den här håller inte". Med ett stadigt tag om en regel drog han fram och tillbaka för att demonstrera sin synpunkt, och jag kunde ju inte annat än att hålla med - om det med en hand gick att böja väggen fram och tillbaka, vad skulle då inte hända om någon satte sig på en toalett som var monterad på väggen?

På bilden här är därför väggen förstärkt - dels genom två "hyllplan" som förbinder alla fyra hörnen, dels genom att spolsystemets golvfästen samt alla syllar nu befinner sig under ett lager flytspackel (syns inte på bilden). Nu fixar i alla fall inte jag att rubba väggen längre!

/Magnus