Toaletten kopplas in på riktigt

Kaklingen klar, i alla fall den delen som rör toalettväggen, och vi är bara så angelägna om att kunna börja använda toaletten på boendeplanet, och slippa springa ned till källaren varje gång. Så angelägna att vi sätter igång onödigt tidigt en lördagmorgon i bara pyjamasen och kopplar in den:

Först på med gummiringarna på avlopps- och tilloppsrören, så vi slipper en sjö på golvet. Sen upp med stolen på de två metallbultarna. Har fortfarande svårt att acceptera att dessa två ska bära hela stolens tyngd, inklusive någon som sitter på den. Men enligt Hafa som gjort hela konstruktionen ska den hålla för 400 kg.

Sen kopplas spolknappen in - ett kapitel för sig kan jag säga. Det gäller att ha tålamod och flinka fingrar, för trots att det är en stor knapp är manövringsutrymmet begränsat.

Sist sattes det mjukstängande toalocket på plats. Visst blev det snyggt, även om höjden över golvet blev något lägre än vi planerat. Placeringen av toaletten gjordes ju innan golvvärmen var på plats, och vi räknade då med golvet skulle öka ca 5 cm i höjd. Det blev nog närmare 6,5 just vid toaletten, men det funkar.

Frågan är nu - funkar toaletten som den ska? Det tar vi i nästa blogginlägg!

Kaklingen har börjat!

Väggskivorna är på plats, allt är tätat, nu börjar kaklingen! Av någon outgrundlig anledning missade vi helt att fotografera själva uppsättningen av kaklet, men följande bilder kan vi bjuda på:

Kapningen av kakelplattorna skedde till en början i garaget medelst vinkelslip. Men så det dammade! Så den processen flyttade snabbt utomhus. Det var inte helt lätt att få till alla plattor, och några knäcktes tyvärr på vägen - en kakelplatta kan tyckas hård och stabil, men börjar du skära i den så förlorar den snabbt sin styrka. Sen gällde det ju också att skära bort lagom mycket, vilket trots noggranna mätningar inte alltid blev rätt.

Kakelkryss inhandlades i god tid innan kaklingen påbörjades, men när Agnes väl kommit igång (det var mest hon som kaklade) ratades dem till förmån för tändstickor(!). Så när kaklingen var klar stack det ut små träpinnar överallt, men det blev precis det avståndet mellan plattorna som vi ville ha!


/Magnus

En dörr kommer på plats

Medan hallgolvet härdar i lugn och ro, går arbetet med badrummet vidare. Eftersom alla väggarna nu är på plats, vore det väl inte fel att ha en dörr också? Det förra badrummets dörrkarm och dörr återanvänds, men behöver justeras lite - dörrkarmen var nämligen fastgjuten i golvet och behövde brytas loss när det gamla badrummets väggar revs. Det gjorde nu inget, för den delen som gick sönder ska ändå sågas bort för att karmen ska passa i det nya hålet.

Det krävdes en hel del pillande och justerande av karmskruvarna innan dörren satt bra i öppningen. Vid första försöket kom dörren lite för mycket åt vänster (om man stod utanför) så dörren gick för visso att stänga, men inte låsa - låset nådde helt enkelt inte fram till karmen. Men nu sitter den perfekt!

Varför karmen är grön? Tja, det kändes lämpligt att slänga på ett lager med tätskiktsmedel eftersom detta är trä som direkt exponeras för fukten i badrummet. Så här i efterhand hade jag egentligen velat lägga på ett lager med tätskikt på alla träreglar som nu döljs bakom väggskivorna. Inte för att det krävs enligt reglerna, utan för att det hade känts säkrare.

/Magnus

Flytspacklingen går h-e igen...

Tanken att skärma av golvet i hanterbara sektioner om en meter var inte fel. Däremot var inte avskärmningen den bästa. Jag skulle haft bättre skärmar än skumgummi som bara gav med sig när det kom lite för mycket flytspackel farandes. Och dessutom var inte höjden på avskärmningen konstant, vilket naturligtvis gjorde att spacklet blev olika tjockt...

När alla sektionerna var klara såg det förvisso bra ut, men när det stelnat och jag kunde detaljgranska stod det ganska snabbt klart att det var alldeles för mycket ojämnheter. Tydligare ojämnheter i köket förvisso, så det var direkt uppenbart var det fattades spackel och var det fanns för mycket. I köket hade det ju sett jättebra ut tills vi började lägga plattorna, och sen hade vi upptäckt hur ojämnt det faktiskt var.

Lösningen för köket blev att plattsättaren flytspacklade lite lite till för att få det jämnt. Det känns inte som ett alternativ för mig. Dels är hallgolvet nu i jämnhöjd med köksgolvet, så att lägga på mer än någon enstaka millimeter är inte möjligt. Dels tror jag inte att jag skulle fixa att få det jämnare bara för att jag la på mer flytspackel.

Nej, det här löses nog säkrast genom slipning av de uppenbara pucklarna, och sen får jag fläska på med fix där det är för lite flytspackel. Kommer säkert bli ett kul jobb...

/Magnus

En råtta i badrummet?

En morgon i förra veckan sitter jag och äter frukost i godan ro när jag hör något som prasslar. Tror först att det är något utanför, men när jag ställer mig i hallen hörs det tydligt från badrummet. Är det vår gamla "vän" råttan som är tillbaka tro? Den vill jag i så fall inte ha ut i resten av huset, så jag öppnar inte dörren, utan nöjer mig med att rycka i dörren så det väsnas. Och då blir det tyst, för en stund.

Förvissad om att den inte kan komma ut ur badrummet annat än genom avloppet den antagligen kom in i, äter jag färdigt min frukost och väntar på att Anticimex ska öppna sin telefonväxel. Men när vi väl får tag på Anticimex har det varit tyst så länge att jag vågar mig in i badrummet. Inte ett spår. Och avloppen är rejält pluggade, så den kan omöjligt ha kommit in i rummet. Agnes börjar tvivla på att jag hört rätt. Kan jag ha hört råttan krypa i avloppsröret bara, och aldrig kommit in i rummet?

Vi avstyr Anticimex' besök tillsvidare i väntan på mer prasslande. Men en vecka senare var det dags igen, jag befinner mig i hallen och hör återigen hur det prasslar. Förvissad om att råttan är i avloppsröret och inte i rummet sliter jag upp dörren, kliver in och stampar i golvet. Men då får jag se något svart som rör sig i en papperskasse på golvet, och det är inte en råtta - det är en fladdermus!

Ut med hela kassen genom fönstret, och sen ut på gräsmattan för att plocka ihop innehållet igen. Fladdermusen ligger på rygg men rör sig då och då medan jag håller på och plockar. Om den är skadad eller bara rädd vet jag inte, men den ligger inte kvar nästa morgon. Kanske tog grannkatten den, eller så flaxade den iväg (och sitter på vinden igen...).

Den stora frågan nu är - vågar jag öppna luckan till vinden, eller kommer det att flyga ut massor av fladdermöss då? Och vad gör jag åt det? Fladdermöss är fridlysta, och räknas inte som skadedjur, tvärtom är de duktiga på att hålla insekter borta runt det hus de bor i. Anticimex och liknande företag gör alltså inget åt saken. Hur får jag bort den/dem, och vill jag ha bort dem?

/Magnus

Under tiden...

Medan tätskiktet i badrummet pågår, har det även hänt saker i hallen utanför. Senaste momentet där var ju kabeldragning, och nu är det dags för flytspackling. Det gick inte så bra sist... Och pengar att leja bort hela hallen finns inte - vi har ju redan låtit plattsättare fixa både kök- och badrumsgolv, vilket inte ingick i budgeten, så nu måste vi jobba lite på egen hand också.

Så jag tänkte pröva en annan taktik när jag nu flytspacklar hallen: Istället för "allt på en gång" som inte var så där hellyckat, har jag nu skärmat av golvet i meterbreda fåror. Planen är att fylla varannan fåra och se till att få dessa jämna och med rätt tjocklek. När de stelnat kan jag sen använda de färdiga fårorna som stöd för hur tjocka de kvarvarande fårorna ska bli. Enkelt, eller hur?


/Magnus

En stor fördel med hus...

...är att man kan göra om precis som man vill, utan att be om lov. Som att slå ut en vägg t ex, eller bygga upp en vägg. I hallen, eller det som blir kvar av hallen när en del omvandlas till badrum, finns inte ett enda eluttag. Så då sätter vi dit ett - där vi själva vill ha det!

Den här lilla väggsnutten vetter mot arbetsrummet, och det är ju bara så kalas att kunna sätta dit eluttaget utan att behöva vara rädd om väggen - för det finns ju ingen. Gipsskivan sätter vi upp efter att eluttaget är monterat, för enkelhetens skull. Innan badrumsinnerväggarna kom på plats passade vi även på att göra ett eluttag bredvid telejacket i arbetsrummet - det är så mycket lättare att jobba när det bara sitter gips på en sida av väggen. Mer sånt tack!


/Magnus

...och sen var det (nästan) klart! (del 4)

Sista lagret tätskikt är alltså också grått, och nu är målet att få det heltäckande, så att inget av det röda lyser igenom - då är det tillräckligt mycket. Här syns duschväggen, med rören till duschen utstickandes. Just här känns det extra viktigt att få tätt känner jag, eftersom det är två uppenbara hål i väggen där det dessutom rinner väldigt mycket vatten, så här sitter förstås lite extra förstärkning av tätband kring själva rören.

När detta lagret torkat, kan vi äntligen börja med ytskiktet - kakelplattorna!


/Magnus

...och fortsätter (del 3)

Att tätskikta tar tid! Här ses första lagret med tätskiktsmassan lastogum läggas på. Den är röd till färgen och ska fördelas noggrant över hela ytan, men det får lysa igenom. Nästa lager är egentligen exakt samma produkt, men den är grå till färgen. Anledningen till detta är enbart för att underlätta för den glade amatören - genom att ha olika färger ser man lättare var man redan målat, och om man lagt på tillräckligt.

När jag köpte tätskiktet fick jag nämligen uppge hur många kvadrat som skulle tätskiktas, och fick sedan tre burkar lastogum - en burk med röd och två med grå. Den röda skulle precis räcka till ett lager tätskikt på alla väggar, samt golvet, och de två andra burkarna skulle precis räcka till två lager grått.

Sånt här håller förstås inte hantverkarna på och tramsar med, de vet precis hur mycket tätskikt som behövs. Så plattsättaren som tätskiktade golvet använde den grå färgen till alla tre lagrena. Vilket naturligtvis fullständigt spolierade mängdfördelningen för väggarna - nu hade jag ju inte tillräckligt med lastogum för det andra lagret av den gråa färgen. Till vänster syns första lagret grått som appliceras efter att det röda torkat ordentligt.

Så det kompenserades genom att toalettväggen målades tre gånger med den röda färgen, som jag ju annars hade fått väldigt mycket över från. Nåja, det viktiga är att det blir tätt.


/Magnus

Vi fortsätter tätskikta (del 2)

Efter primning ska alla skarvar och skruvhål tätas. Först rollar jag på lite röd lastogum över skarven i fråga, sen sätter jag dit tätband, som är som remsor av vattentät väv. Vill man göra sitt badrum riktigt vatten- och framtidssäkert, ska man köpa sån här väv på 1 m bred rulle och sätta över både väggar och golv - då får man det riktigt tätt!


Nu tar vi inte i riktigt så mycket, utan litar på att lastogummet, den röda färgen (som även finns i grått, se kommande inlägg) gör jobbet tillräckligt bra. För skruvhål klipper jag till mindre bitar av tätbandet och limmar fast dessa med en klutt lastogum. PCI, som tillverkar både tätband och lastogum har tänkt till, och för hörn finns därför speciella tätband att köpa, som är formade för både inner- och ytterhörn, så att även dessa blir täta. Inget får lämnas åt slumpen när det gäller tätskiktet!

/Magnus

Dags för tätskiktet, steg 1

Nu sitter äntligen produr på alla väggar, och vi kan börja tätskikta. Första steget är att lägga på ett lager med primer, vars uppgift är att göra så att tätskiktsmassan fäster bättre på underlaget. Det är inte alla underlag som behöver primer, men produrskivor behöver det helt klart. Så först "målas" hela badrummet turkost med primern som sen får torka ett par timmar innan vi kan gå vidare med nästa steg.

Här syns förresten det färdiga resultatet av vår duschhylla - en genial idé som vi nog inte hade kommit på om vi stressat fram badrummet. En del saker måste helt enkelt få mogna fram.

/Magnus

En kul grej

Här, mellan spolsystemet och väggen, hade vi tänkt att gömma toaborsten bakom en vipplucka, så man slapp se den hela tiden. Men tyvärr fick vi efter mycket mätande och provande ge upp den idén. Utrymmet är helt enkelt inte tillräckligt stort för att rymma toaborsten. Vi måste ju bygga in borsten i en liten låda av produr för att det ska vara lika tätt som allt annat, och då blir det helt enkelt inte tillräckligt med plats för en borste med lucka. Tyvärr. Men vi har fler roliga finesser och idéer kvar att genomföra!

/Magnus

Kommer det att fungera?

Innan vi bommar igen toalettväggen helt, vill vi gärna se att det kommer att fungera med toaletten. Så på bilden syns toaletten tillfälligt monterad och inkopplad. Vi provade att spola, och jodå, vatten rann in på rätt ställe, och ut där det skulle. Helt otroligt!

Då är det väl bara att sätta upp resten av väggskivorna, tätskikta, kakla och sen hänga upp toaletten igen - hoppas det fungerar då också...

/Magnus

Problem? Nej, möjligheter!

Vi fick ju backning på toalettväggskonstruktionen, och jag blev tvungen att stadga upp den ytterligare. Men inget ont som inte har något gott med sig! Det visar sig nämligen att den ena brädan jag förstärkt med, blir en utmärkt hylla att ställa duschflaskorna på.

Så nu har jag byggt en låda med väggar av produr, som kommer att rymma alla duschsakerna gott och väl. Höjden och bredden är dessutom beräknad så att det ska rymma två liggande kakelplattor precis. Det här kommer att bli så snyggt!

Notera förresten att träreglarna är alldeles turkosa här. Det är nämligen så att bygger man in en vattencistern i väggen, så klassas det som en fuktzon, och då måste även den vara fuktspärrad utifall ett läckage uppstår. Reglarna kommer sedan att kläs med produr precis som övriga väggar, och sen är det liksom kört att göra något åt en eventuell läcka.

/Magnus

Klinkers i badrummet

Ursprungsplanen var att ha samma klinkers i hall, kök och badrum. Det sprack när plattsättaren fick se vilka plattor vi valt, eller rättare sagt vilken storlek de hade: 30 x 60 cm är på tok för stort för att man ska kunna skapa ett snyggt fall mot golvbrunnen. Han rekommenderade 20 x 20 cm stora plattor istället.

Så vi fick snabbt ge oss ut och leta nytt klinkers medan plattsättaren gjorde förarbetet. Wennstams Kakel, där vi köpt de stora plattorna, drog här det korta strået - vi hade i princip bestämt oss för ett klinkers i deras utbud som matchade, men kom för sent så de hade redan stängt. Detta var en lördag, och plattsättaren skulle börja lägga golvet på måndagen. Övriga kakelbutikers bestånd i Linköping hade vi redan dömt ut, så vad göra?

Det blev ett akut besök till Bauhaus i Norrköping, där vi hittade detta golv. Inte exakt likadant som det som kommer att ligga i hallen, men heller inte så olikt att det stör. Det kommer ju att vara en dörr och tröskel som skiljer de två golven åt, så för det mesta ser man dem inte samtidigt. Vi är supernöjda! Nu är det "bara" väggar och tak kvar då...


/Magnus

Efter flytspackling: tätskiktning

När flytspacklet stelnat ordentligt, primades först golvet (gröna färgen), och sen applicerades tre lager med PCI Lastogum, tätskiktsmassan (grå färg). Även om jag själv är fullt kapabel att applicera "lite färg" på ett golv, så gjordes detta jobbet av plattsättaren, för att han ska kunna garantera hela jobbet. Däremot gjorde han inte väggarna som synes, utan bara golvet. Dels av kostnadsskäl från vår sida, men dels för att väggarna inte var redo för tätskiktet när det var dags att göra golvet.

Vi ville ändå få golvet klart först, eftersom vi inte kan veta exakt var golvet slutar förrän det är flytspacklat och klinkrat. Och vet vi inte det, blir det svårt att kakla väggarna hela vägen ned... Vanligt är annars att man sparar golvet till sist för att inte slita på det, men vi får se till att skydda det så gott det går under resterande arbete istället.


/Magnus

Flytspackling av badrum

Vis av erfarenheten från flytspacklingen av köket, lät vi en äkta plattläggare ordna med flytspacklingen av badrumsgolvet. Här är det ju otroligt viktigt att det blir rätt fall ned mot golvbrunnen, så man inte får vatten som samlar sig på olika ställen på golvet.

Det var samma plattsättare som styrde upp köksgolvet åt oss, som fick äran att inte bara flytspackla, utan även tätskikta och lägga klinkers i badrummet (mer om det i kommande inlägg).

Jag var tyvärr inte hemma när flytspacklingen genomfördes, så jag missade att se ett proffs i aktion. Det som förvånade mig var dock att tog bort den förhöjningsring jag satt på golvbrunnen - när de nya avloppsrören hade satts på plats och vi var redo att fylla igen golvet, mätte jag och min kompis noga flera gånger vilken höjd golvbrunnen skulle behöva hamna på när det var dags för flytspacklingen. Och vi kom alltså fram till att en förhöjningsring behövdes för att höja brunnen tillräckligt över noppeplattorna.

Vilket alltså inte alls stämde, men det tackar vi för! Tur det inte var åt andra hållet, att golvbrunnen hamnade för högt, så att det hade behövts mer flytspackling bara för att komma upp i rätt höjd, för flytspackel är inte direkt billigt, och det gick ändå åt mer säckar än vad plattsättaren hade beräknat - 17 istället för 7. Det är visst inte bara jag som inte kan räkna rätt...


/Magnus

Ett gammalt hus kräver underhåll

Att kunna fokusera 100% på renoveringen i vårt nya hus har inte varit möjligt, delvis beroende på att det inte är "nytt" - gamla hus går sönder helt enkelt. Det första som strulade var kranen i tvättstugan, som droppade konstant. Till en början kom det bara en droppe då och då, men när det började bli mer än en droppe i sekunden, valde vi att plugga igen den helt tills vidare. Tvättstugan står inte på renoveringslistan den här omgången, och blandaren verkar inte vara helt lätt att byta - en rörläggare med nästan lika många år i branschen som huset är gammalt tittade på den och sa att han aldrig sett en sån anslutning förut...

Mer vattenbekymmer, men som var tvunget att lösa, var badrummet i källaren. Eftersom vårt nya badrum inte skulle bli klart på länge (och fortfarande inte är det), gjorde vi en snabbrenovering av utrymmet i källaren. Det gjordes kanske lite för snabbt, för den senaste tiden har färgen flagnat i duschen, och vatten samlats i bubblor under färgen. Så där blev det till att skrapa bort all färg och en del puts, torka ut väggarna, applicera två lager av tätskiktet som blev över från det stora badrummet och sen på med ny våtrumsfärg. Förhoppningsvis håller det lite bättre nu.

Som om inte det var nog så rasade vindsluckan ned igår kväll. Vajern som håller trappan uppe hade gått av. Enda byggaffären som hade öppet var Coop Bygg, så det fick bli en snabb tur dit för att inhandla ny vajer. Det tog resten av kvällen att byta vajer och säkerställa att vindstrappan fungerade som vanligt igen...

Så den här helgen blev det inget renoverat. Bättre lycka nästa helg?

För klen konstruktion

Nu är den vägghängda toaletten inkopplad, tjoho! Fast det betyder givetvis inte att vi kan använda den än på ett tag - det hänger ju ingen toalett på väggen ännu... Men vill man torka mycket vatten på golvet, så går det numera att spola i badrummet.

Rörläggaren svor duktigt när han skulle ansluta vattenledningen, eftersom Hafa, som tillverkat spolsystemet, inte lämnat mycket utrymme för att meka med själva systemet. Men till slut var i alla fall spolningen igång, och rörläggaren tog en titt på min (i mina ögon) fina väggkonstruktion och sa:

"Den här håller inte". Med ett stadigt tag om en regel drog han fram och tillbaka för att demonstrera sin synpunkt, och jag kunde ju inte annat än att hålla med - om det med en hand gick att böja väggen fram och tillbaka, vad skulle då inte hända om någon satte sig på en toalett som var monterad på väggen?

På bilden här är därför väggen förstärkt - dels genom två "hyllplan" som förbinder alla fyra hörnen, dels genom att spolsystemets golvfästen samt alla syllar nu befinner sig under ett lager flytspackel (syns inte på bilden). Nu fixar i alla fall inte jag att rubba väggen längre!

/Magnus

Golvvärme i badrummet, del 2

Den här golvvärmeslangen som vattnet ska rinna igenom är som sagt inte särskilt lätt att lägga (jag kanske har nämnt det?). Dels är det lite omständigt att bära runt på 100 meter slang, dels vrider den sig hela tiden fast den inte får.

För att ha en rimlig chans att få slingan att gå ihop, ritade jag därför upp banan med hjälp av tejpbitar som jag gjort riktningspilar på. Då kunde jag direkt se om jag överhuvudtaget lyckades få till en slinga som inte korsade sig själv och som inte hade för kraftiga böjar, samtidigt som det inte fick bli för stora avstånd mellan spåren. Sen var det "bara" att följa pilarna när jag började dra slingan.

På bilderna ses själva duschutrymmet med golvbrunnen längst upp, och ovanför den syns ingångshålet i väggen från hallen. Först går slingan utmed de två ytterväggarna i badrummet eftersom slingan är som varmast i början och närmast ytterväggen är det givetvis kallare än en bit in i rummet. Sen gör slingan en böj under handfatet (syns inte i bild) för att sedan gå tillbaka in i duschutrymmet, snurra runt där så att hela ytan täcks, och går sen tillbaka mot handfats- och toalettdelen av badrummet. Avslutningsvis går slingan ut genom dörren (precis mellan handfat och toalett) och sedan är det raka spåret i hallen bort till anslutningen till golvvärmepumpen. Busenkelt! Not...

/Magnus

Och ännu en slinga ska på plats...

Köket var min första smärtsamma kontakt med golvvärmeslingan, vilket gjorde mig hyfsat förberedd på jobbet i hallen. Men det var ändå inget mot vad som väntade i badrummet!

Här har vi ett väldigt litet utrymme (mindre än 5 m²) och fler väggar än nödvändigt, i alla fall ur ett golvvärmeperspektiv. Att dörröppningen sitter så långt från golvvärmepumpen i hallgarderoben (där slangdragningen börjar) som möjligt gör givetvis inte saken bättre. Och som nämndes i förra inlägget - slangen ska både börja och sluta på samma ställe...

Men man är väl inte med i Mensa för inte! Rörläggaren tipsade om att låta början av slangen gå mot yttervägg eftersom den är varmast då, så när jag drog slingan för hallgolvet lämnade jag medvetet två spår närmast väggen - ett för badrumsslangen på väg till badrummet, och ett för slangen på väg ut från badrummet. Det syns också på bildsekvensen i förra inlägget - det är inte hallgolvets slinga jag drar där, utan jag är nästan klar med badrummet och har bara några meter kvar till golvvärmepumpen.

Men smarta slutar inte där - varför dra slangen hela vägen bort till dörröppningen när man kan gå rakt genom väggen? På bilden har jag markerat var i hallväggen jag gjorde hål (även om jag här inte hunnit börja dra badrumsslingan). På andra sidan väggen finns duschutrymmet. Givetvis ställde jag mig inne i badrummet och petade ut de fyra meter slang som krävdes för att nå vägghålet från pumpen, istället för att peta in 100 meter slang in till duschen...

När slingan var dragen i hela badrummet, kunde jag sedan dra den ut genom dörröppningen och sen var det i stort sätt raka spåret bort till pumpen.

/Magnus

Här var det lite slang!

Att dra golvvärmeslangen är som sagt inte det lättaste, vilket kanske framgår av bilderna här - trots att det är riktigt svalt i hallen (det är vinter och vi har som sagt ingen värme eftersom elementen är bortplockade sedan länge), så är det t-shirt och shorts som gäller när slangen ska läggas på plats.

Den ska ligga med textsidan uppåt hela tiden, annars snor den sig. Dessutom får den inte böjas för snävt, för då hindras vattnet att rinna fram som det ska. Och jag måste börja och sluta på samma ställe, vilket gör att jag måste räkna ut i förväg hur slingan ska ligga - det går inte att skarva och det går absolut inte att korsa den.

Men till slut har vi i alla fall en slinga för hallen. Det här golvvärmesystemet klarar bara slingor på upp till 9 m² (konstigt sätt att mäta längd på, jag vet...), vilket gör att det blir en slinga för köket, en för hallen och en för badrummet. Den för badrummet kommer dock bara upp i dryga 6 m².

/Magnus

PS. Om du undrar över det vita uppe till vänster i sista bilden så är det ren frigolit, i samma höjd som noppeplattorna. Här kommer det att stå en garderob så småningom, och under den vill vi inte ha någon golvvärme, men för att slippa fylla igen ytan med dyr och svårhanterlig flytspackel, använder vi billig och lättanvänd frigolit först. Samma princip användes under köksskåpen, vilket sparade både tid och pengar.

Mera golvvärme till folket!

Eller till oss i alla fall. Vi har sedan tidigare lagt vattenburen golvvärme i köket, och tanken är att vi ska ha det i hall och badrum också. Nu när väggarna i badrummet äntligen är på plats vågar vi gå vidare med golvet, och börjar då med att lägga ut de så kallade noppeplattorna i hall och badrum.

Dessa har en botten av frigolit för att förhindra att värmen går nedåt, och sen ett tunt plastlager ovanpå för hållbarheten. Nopporna har små piggar som gör att slangen ligger kvar när man lagt ut den - tacksamt, för den här slangen är inte en av de mer fogliga sakerna här i världen!


/Magnus

Att tänka efter före...

...är en väldigt bra idé när man renoverar badrum. Eftersom vi vet att vi ska ha all inredning vägghängd - både toalett, handfat och skåp - så har jag redan när jag reglar väggarna tänkt på var saker ska sitta, och satt upp kortlingar att skruva i (bild till vänster). Produrskivorna har nämligen ingen större bärighet, utan det måste finnas något bakom dessa skivor som bär upp tyngden.

Bilden till höger visar handfatsväggen efter att Produrskivorna kommit på plats, där jag noga mätt ut vilken höjd handfatet ska hamna på, och förhoppningsvis gjort en korrekt uppskattning hur mycket golvet kommer att höjas när golvvärmen läggs in.

Vet man inte var man ska sätta sin inredning, eller vill gardera sig mot ändringar senare i byggandet, kan man gardera genom att sätta plywood på reglarna innan våtrumsskivorna sätts upp. Då kan man skruva varsomhelst sen. Men det innebär ju också att man för in mer trä i ett våtrum, något som jag ville minimera.

/Magnus

Produr produr på väggen där...

...säg vad som tätast i landet är?

Själva tätskiktet i badrummet består av ett lager med så kallade Produrskivor - fibercementskivor på 20 mm som inte innehåller något levande material och därmed kan de inte börja mögla. Dessa skivor sätts på trä- och metallreglarna på alla väggar i badrummet.

Men det räcker naturligtvis inte. PCI Lastogum tillsammans med tätband garanterar att fukt inte tränger genom skarvarna och håligheter i skivorna.

/Magnus

Sätt fast rören!

En miss man ofta gör i renoveringssammanhang är att inte förankra saker ordentligt. Det kan se bra ut när man precis gjort jobbet, men tänk på att det ofta ska hålla i många många år. Om det dessutom inte går att komma åt att justera i efterhand, är det extra viktigt att göra rätt från början.

Som här t ex, så har jag klämt fast rören till duschblandaren mellan två kortlingar, så att när rören sen belastas, ska de inte kunna åka bakåt mot asfaboarden, som bara är limmad på reglarna och orsaka problem.

/Magnus

Lättstädat ska det vara

I badrummet kommer vi ha all inredning hängandes på väggen för att underlätta städning. Det inkluderar givetvis toaletten. På skissen i tidigare inlägg syns en ny vägg i badrummet, som sitter på ungefär samma ställe som den tidigare, fast den går inte hela vägen mot fönsterväggen. Det är på denna vi tänkt hänga toaletten. Placeringen av nya väggen är vald för att kunna utnyttja den gamla toalettens avloppsrör, med en liten förskjutning på ca 10-15 cm. Därmed sparade jag lite jobb på att bila upp ännu mer av golvet.

Ett spolsystem från Hafa byggs här in i väggen, och förankras dels i golvet och dels i kortlingen på den motstående väggsidan för att stå stadigt. Man vill ju inte gärna att toaletten lossnar från väggen när man sätter sig...

/Magnus

Isoleringen fortsätter

Även om det här skrivs i varma augusti, så gjordes själva isoleringen i höstas, när det var inte fullt så varmt. Faktum var, att så snart den nya hallväggen kommit på plats, så bommade vi igen dörrhålet till badrummet med tjock frigolit, och öppnade det bara när vi skulle in och jobba. Och då var det kallt i badrummet! 12-15° var inga problem att komma ned till under den tidiga vintern.

Så det kändes riktigt skönt att få komplettera asfaboarden, som ju bara utgjorde det yttre skyddet av badrummets innerväggar, med vanlig hederlig glasull.

Det blev en hel del skarvar när boarden skulle på plats, och för att motverka köldbryggor var jag noga med att sätta isoleringsskivorna omlott så att de alltid täckte skarvarna. Sen skulle ett lager Produrskivor (en sorts fibercementskivor speciellt avsedda för våtutrymmen) på utanpå detta, så jag det blev garanterat tätare och bättre än den gamla väggen som bestod av både träreglar och blåbetong med kakelbeklädnad.

Det dröjde dock innan vi kunde sluta täppa igen köldhålet - även om väggarna var isolerade, var utrymmet inte uppvärmt (golvvärmen är ju inte på plats, men elementet borttaget), och därmed duktigt kallt i alla fall.

/Magnus

Regla nya innerväggar

Det var inte bara nya innerväggar mot ytterväggarna som skulle reglas upp. I och med att vi förlänger badrummet, rev vi även två av de innerväggar som inte gick mot en yttervägg också, och den ena av dem byggdes upp igen. Dessutom passade vi på att flytta dörrhålet samt riva och regla om samt förstärka ena sidan av ytterligare en innervägg, eftersom den nu skulle ingå i badrummet och då måste ha ett rejält tätskikt.

Svårt att hänga med på alla väggar hit och dit? En ritning kanske vore på sin plats. Så här såg det ut från början:


Ett badrum på ca 2,5 m², men genom att sno den del av hallen som ligger till höger om badrummet, kan vi nästan fördubbla badrummets storlek. Detta gjorde vi:

En hel del rivande alltså, mer än vi tänkt från början. Sen byggde vi upp nya innerväggar, och så här blev det:


En helt ny vägg mot hallen således, en förstärkt konstruktion för att bära den vägghängda toaletten (mer om den senare), nya insidor på övriga väggar, samt ett hål ned till tvättstugan. All inredning är förvisso inte på plats än, men så här kommer det alltså i grova drag att se ut när det är klart.

Badrumsrenoveringen är i särklass det mest omfattande av all renovering vi gett oss på, och kostnadsmässigt ligger det inte långt efter köket, även om ytan bara är en tredjedel av kökets.

/Magnus

Nu ska här isoleras

Kommer du ihåg mitt dilemma med att isolera yttervägg inifrån? Jag har löst problemet nu, hoppas bara att det funkar. Efter att ha lyssnat på diverse goda råd valde jag till slut att regla upp innerväggen med träreglar på samma ställe som den tidigare för att undvika problem med fönstrena. Annars är rekommendationen att lägga in 20-30 cm tjock isolering på nybyggen, vilket skulle innebära att jag varit tvungen att flytta in väggarna rejält.

Bakom reglarna är det 4-5 cm avstånd till tegelväggen (bild 1). Inte mycket utrymme alls alltså. Ändå lyckades jag trycka in asfaboard bakom reglarna (när jag reglade andra väggen var jag smart nog att ställa dit asfaboarden först...) som jag dels limmade fast mot reglarna (bild 2) och mot varandra.

För att ytterligare hålla boarden på plats använde jag både spik i teglet (lite lätt böjd, så att den pressar boarden mot reglarna) och vinkelkrokar som jag ställer boarden i (bild 3). Längst ned mot syllen har jag skruvat fast boarden (bild 4). Det återstående avståndet mellan boarden och teglet fick bilda luftspalt, precis som det fanns bakom den gamla väggen. Sista bilden visar hur det ser ut när jag nästan fått all asfaboard på plats på ena ytterväggen.



Asfaboarden är impregnerad med asfalt på ena sidan, vilket gör den vindtät, men inte vattentät. Det kan tyckas märkligt i att använda i ett badrum, men betänk att detta inte är i badrummet, utan på dess utsida. Dessutom har jag tegel utanför asfaboarden, och en luftspalt som förhoppningsvis ger bra luftcirkulation.













/Magnus

Ett år idag!

Nu har det gått ett helt år sedan vi fick nycklarna till huset, och kunde börja själva renoveringen. För ett år sedan satte vi upp tidsramen 60 dagar för renoveringen av hela huset. Ingen trodde på oss, inte ens vi själva egentligen. De 60 dagarna kom ifrån att det var så lång tid som vi hade på oss innan vi var tvungna att lämna lägenheten, och det hade ju varit toppen om vi verkligen blivit klara på den tiden.

Men nu, ytterligare 305 dagar senare, ser vi ännu inte målet. Och det är lite trist. Inget rum är helt klart, men flera är på gång. Det är "bara" lite golvlister och någon tapetvåd som saknas här och där. Och vi kan faktiskt både laga mat och äta den i köket sedan flera månader tillbaka. Värre är det med badrummet, som fortfarande inte går att använda.

Fast nu ska det bli ändring på det - semestertider råder återigen, och vad använder man den bäst till? Att renovera så klart! I små små steg ska vi nog komma i mål vad det lider, men vi låter bli att sätta något nytt slutdatum...

/Magnus

Ett fönster mot världen

Nu har ena köksfönstret äntligen fått sig ett litet lyft. Vi har slängt ut den trista metallpersiennen och hängt upp en egentillverkad rullgardin.

Själva stången till rullgardinen hade vi sedan tidigare, det är en stång av den äldre typen, inte med snöre som man drar upp och ner med, utan en fjäder i ena sidan. Tyg hittade jag i stan, ett plastat linne-look-alike i en mjuk krämfärgad ton.

Att klippa till tyget gick på ett nafs, likaså att sy den enda sömmen som behövdes för kanalen till pinnen som också blir ett handtag. Men att placera hållarna till stången rätt, samt sätta fast tyget rakt och snyggt på stången tog 90% av tiden.

Men nu är vi nöjda, och slipper stirra på en tråkig persienn under eftermiddagstimmarna då solen kikar in genom fönstret.

/Agnes

Köket - vad har hänt och vad finns kvar?

Under senaste veckan har arbetsbänken vid köksbordet fått en snygg avslutning med socklar i nederkant och sida mot vägg. Dessutom har arbetsskivans kortände fått en fin finish. Där det tidigare var en rå spånskivekant har jag nu strukit på en list av samma material som övriga skivan.

Att stryka på en kant på en laminatskiva är lite pilligt, men som med mycket annat, det går bra om man är noga och inte har för bråttom.

Jag klippte till en passande bit av kantbandet. Med strykjärnet på högsta temperatur höll jag sedan kantbandet där det skulle sitta och med långsamma rörelser strök jag fast det. Limmet på kantbandet är klibbigt en liten stund efteråt så det gäller att pressa på lite till, vilket jag gjorde med ett litet träblock (bandet är ganska varmt en stund). Eftersom bandet är bredare än skivan behöver en finputsning göras. Jag använde först sax för att klippa bort det allra grövsta överskottet. Sedan fil och fint sandpapper för slutfinishen. I vårt fall med svart laminat blev det en ljus kant där bandet och skivan möts, så den fyllde jag i med svart tuschpenna.



Kaklet vid diskbänk och spis har fått en avslutande list i matchande färg, på listen kan vi också kan fästa krokar för olika redskap.

Givetvis återstår en hel del bara i köket, men det känns som att vi ändå snart är i mål här.

Kvar att göra, i osorterad ordning:
– Ställa in två högskåp
– Hänga upp skåp ovanför kylfrysen
– Socklar till skåpen vid diskbänk och spis
– Gardinstång och gardiner
– Golvlister
– Montera köksfläkt
– Fönsterbräda
– Sätta tillbaka dörrkarmar och måla dessa

/Agnes

Det var inte bättre förr

Renoveringen har stått still en längre tid, åter igen en del sjukdomar och så en välförtjänt solsemester som kom emellan.

Nu har vi fått nya krafter och har lagt en del krut på de små detaljerna som man oftast inte orkar med till slut. Men att fixa just dessa gör så stor skillnad för helhetsintrycket, och är också rätt avkopplande att syssla med mellan de lite tyngre projekten.

Först en liten jämförelse före och efter:



/Agnes

Lycka är...

I skrivande stund, nästan i varje fall, pågår kakelsättning av badrummet. Vi har jobbat intensivt med badrummet och varvat med diverse förkylningar och faktiskt en liten resa, så allt har dragit ut längre på tiden än någon kunnat ana. Innan vi lägger upp bilder på hur kakelsättningen blivit ska ni få se bilder på alla stegen innan. Bilder kommer således snart.

Under tiden kan jag berätta att som husrenoverare blir man lycklig av diverse små ting som ingen annars funderar över. En av väggarna vi själva har byggt upp i badrummet gör att duschutrymmet får en viss längd. Denna längd har vi inte mätt oss fram till på något särskilt sätt, den egna väggen placerades där vi behövde ha den. Men när kakelplattorna skulle upp på duschväggen och det visade sig att det går in exakt antal plattor och att ingen enda behöver kapas, då blir en liten trött renoverare lycklig :-)

/Agnes

Tips på bra länkar?

Nu när rummen börjar bli all mer färdiga styr vi ju tankarna allt oftare till själva inredningen. Färgerna som dominerar är vitt, beige, brunt, grått och svart (förutom i dotterns rum som är rosa, rosa och rosa). Därtill bryter vi av med exempelvis vinrött i vardagsrummet, för att inte allt ska kännas så slätstruket.

En idé som jag börjat ruva på är att inreda vårt lilla arbetsrum i 1950-talsstil. Det skulle ju passa bra eftersom huset är från 1953. Men jag är inte helt hemma på vad som är 1950-tal. Ni som är det får gärna skicka in länkar till oss. Det här är ju inte ett projekt som kommer att bli klart i en handvänding, det heller... ;-)

För dig som vill kliva bakåt i tiden finns i stadsdelen Kortedala i Göteborg en lägenhet inredd helt i 1950-talsstil.

/Agnes

Kakelsättning i köket pågår

Nu har vi äntligen hittat ett kakel till vårt kök. Efter många vändor slöts cirkeln hos Wennstams kakel, där vi även har köpt vårt klinkergolv. Proffsig personal som gärna hjälper till och ett bra sortiment av kakel och klinker.

Det blev två storlekar av gråa kakelplattor med lite ojämn yta. När nu lådfronter och handtag är så linjära känns det bra med ett lite mer levande material, så släta, sterila plattor ville vi inte ha.

Den ena storleken är ca 20 x 30 cm, dessa ska vi ha liggande i två rader utmed hela köksbänken. Den andra storleken är 10 x 10 cm och ska kanta av det hela upptill samt upp mot taket vid spisen.

Eftersom bänkskiva och spis nu finns på plats var det viktigt att maskera, vore ju synd att skada något. Sedan var det dags att tvätta alla väggar. Efter det ställde vi ut alla plattor så som vi trodde att vi ville ha dem. På så vis fick vi en bättre uppfattning av vilka eventuella problem vi kunde tänkas stöta på.



Fixen blandades till och jag började sätta plattorna. Istället för kladdigt snöre eller kryss använde vi tändstickor som distanser mellan plattorna, det motsvarar ungefär 3 mm. Under tiden jag satte plattor kapade Magnus dem som behövde kapas, några stycken för hörnen samt ett par för eluttaget mitt på långväggen.



I bruksanvisningen stod det att fixen härdar snabbt och att man därför måste arbeta fort med den. Detta stämde inte alls. Jag höll gott och väl på ett par timmar med fixen och den var lika bra att arbeta med hela tiden. Om jag behövde ta en paus så täckte jag över hinken med fix med en fuktig duk, på så vis hölls fukten kvar.

Mitt för spisen går plattorna ända upp till taket. Där stötte vi på ett problem, se själva på bilden. Detta löser vi genom att göra ett eget litet doslock och sätta vid sidan av men retligt är det ju ändå!



Efter att fixen fått härda var det dags för fogning. Den härdade desto snabbare så det gällde att jobba fort. Att foga är inte ett särskilt svårt moment men jobbigt att hålla armarna rakt ut från kroppen så länge. För att inte tala om hur många gånger kaklet ska tvättas för att få bort överbliven kakelfog!

I skrivande stund pågår tvätt av kakel samt montering av redskapslist ovanför alltihop. Silikon i skarv mellan bänkskiva och kakelplattor är absolut nödvändig. Snart kommer bild på hur det blev...

/Agnes

Fina detaljer

Persienner är ett nödvändigt ont om ni frågar mig. Nödvändigt för att hålla ute oönskat ljus. Ont för att de oftast är så fula. I vårt ena lilla fönster i vardagsrummet har jag piffat till persiennsnöret en aning, det tog ett par minuter men förhöjde min känsla för fönstret radikalt.

Jag hittade en fin frans i en tygaffär och några gamla pärlor i samlingen hemma. Trädde pärlorna på snöret, satte fast fransen och så var det klart. Pärlorna behövs för att dölja knuten mellan frans och persiennsnöre.



/Agnes

Att återanvända favoritmönster

Tapeten på fondväggen i vardagsrummet har ett riktigt trevligt mönster. Jag har nu haft det mönstret i ögonvrån varje gång jag sitter och tittar på tv och har ännu inte tröttnat på det. Då föddes idéen att använda mönstret på fler ställen.

Efter en vecka med influensan finns inga krafter att göra något stort men samtidigt kliar det i fingrarna efter att få göra något annat än att ligga still.

Jag tog en bit överbliven tapet och klippte ut en del av mönstret. Jag anpassade det lite så att det skulle passa föremålet för min förvandling. I vardagsrumsfönstret stod tidigare en frostad lampa, Ikeas Grönö den större varianten, och såg lite vilsekommen ut.



Jag kopierade över mönstret till en bit frostad självhäftande plast och klippte noga ut. Sedan fäste jag plasten på min lampa och voilá - nu hör lampan verkligen hemma i vardagsrummet.


/Agnes